Tidigare utställningar

Här kan du läsa om föreningen och tidigare utställningar

Galleriet startades hösten 2012 av Magnus Westerborn, Stefan Nilson och Thomas Sundin. Vi ville då, och vill fortfarande, med ett galleri ge fotografin en utåtriktad plattform i Örebro, och fånga upp en intresserad publik för detta. Anledningen till att vi inte startade en förening direkt var att vi inte visste om ett galleri för fotografi i Örebro skulle fungera. Nu vet vi det. Under de knappa 3 år som gått sedan starten har vi visat ett knappt 30-tal utställningar som lockat ett varierande antal besökare per utställning. Det har varit intressant och givande. Vi har fått mycket positiv respons från publiken. Detta visar att det finns förutsättningar för ett fotogalleri även i framtiden. Med en förening i ryggen kan vi vässa Black Door Gallerys verksamhet ytterligare som en självklar plattform för fotografi i Örebro. 


Medlem blir du genom att betala in årsavgiften på 150 kr till BG 329-5755 Ange ditt fullständiga namn och din e-mail adress vid inbetalning. 

5 maj, 2015 - Åke Ericson


"ATHOS - en värld utan kvinnor"

Född i Västerås, Sverige. Hans första bild publicerades när han var 14 år gammal och började arbeta som fotograf vid 16 års ålder. Efter 12 år på olika lokala tidningar i Sverige arbetade han på Skandinaviens största tidning, Aftonbladet, där han arbetade i 10 år.

Sedan 2000 har han arbetat som frilansande fotojournalist. Han har arbetat och reser i många länder som Ryssland, Balkan, Tjeckien, Frankrike, Slovakien och särskilt i Kosovo-regionen.

Han är ansluten till Aurora Photos i New York och hans fotografering har publicerats i CNN, Newsweek, Paris Match, Le Figaro, Stern, Le Observatour och Le Monde.

16 maj, 2015 - Gerry Johansson och Peo Quick

"Racing"

Utställningen presenterar tidigare ovisade bilder och porträtt av dåtidens racerstjärnor som Ronnie Pettersson, Nicki Lauda, Jack Brabham med flera samt actionbilder från olika tävlingsbanor. Black Door Gallery i Örebro arrangerar i sommar en utställning på temat Racing. Vi har bjudit in fotograferna Gerry Johansson och Peo Quick att visa sina bilder tillsammans i en utställning som sedan är planerad att turnera i Sverige. Både Gerry och Peo fotograferade motortävlingar i Sverige på 60- och 70-talen när svensk racing hade hög internationell status och prestigefulla tävlingar anordnades i bland annat Karlskoga och på Anderstorp. 


Gerry Johansson, f 45 i Örebro, bosatt i Höganäs. Gerry Johansson har från och till fotograferat motorsport sedan början av 1960-talet. Några år, i mitten på 60-talet, frilansade han för motortidningar som Illustrerad Motorsport, Teknik för Alla, Rallysport och Motoraktuellt. Gav 1974 tillsammans med journalisten Sven Berggren ut årsboken Race 74/75 och 1975 publicerades Race 75/76 Gerrys bilder på Black Door Gallery är i huvudsak från Kanonloppen på Gelleråsen i Karlskoga och Formel 1 tävlingarna i Anderstorp på 70-talet. Gerry Johansson är annars mest känd under senare år för sina arbeten med urbana miljöer i Sverige, Tyskland och USA och som blivit uppmärksammade numera klassiska fotoböcker.


Peo Quick, f 47 i Karlskoga, bosatt i Nora. Peo började fotografera motorsport under sin uppväxt i Karlskoga samtidigt som två örebroare blev världsstjärnor på tävlingsbanorna: Ronnie Peterson i formelracing och Stig Blomkvist i rally. Under en tid fotograferade Peo Quick för alla svenska motortidningar och en del utländska. På galleriet visar Peo ett tjugotal av sina racingbilder. Peo Quick arbetar som fotograf och har på senare år fotograferat till en serie matböcker.

3 september, 2015 - Brutus Östling

"Fåglar och hårdrock"

Pråligt utstyrda hårdrockare och fåglar i sin vackraste fjäderdräkt - här finns absolut en gemensam nämnare. Den världskände fågelfotografen Brutus Östling är möjligen på jakt efter sambandet… Eller hur skall man tolka att han vid sidan av sin numera globalt uppmärksammade bildvärld av fåglar även börjat fotografera hårdrockare, en musikstil vars konserter han gärna besöker. Numera också med kameran i sällskap.


Brutus Östling är född 1958 i Järfälla men bor sedan trettio år i Skåne. Han har ett förflutet som bokförläggare med mer än ett tusental utgivna titlar. 2005 bytte han yrke och började fotografera på heltid. Han har gett ut nio mycket brutusuppmärksammade fotoböcker. Flera av dem utgivna även i bland annat USA och Storbritannien. Två gånger har han tilldelats utmärkelsen ”Årets Pandabok” av WWF och 2009 vann han Augustpriset med boken ”Att överleva dagen”. Nu i höst ger han ut den stora fotoboken ”Bevingat. Magiska möten i fågelmarker” och ”I starens tid”, den senare i samarbete med författaren Tomas Bannerhed. 2013 gav Brutus Östling även ut den omfattande fotohandboken ”Konsten att fotografera fåglar och andra djur”. Han räknas i dag som en av världens främsta fågelfotografer.

19 september, 2015 - Nova Göthlin

"Längta efter en komet"

Det sägs att en gång på några få miljoner år, kommer det en himlakropp på kollisionskurs, stor nog att hota hela jordens civilisation. Kratrarna på månen, och även kratrar på jorden, vittnar om tidigare sådana händelser. Jag undrar om det inte är dags snart. Drömmer om en annan verklighet. Ibland är det skönt, att fantisera om hur allt skulle kunna vara mycket värre. Fast på ett overkligt och avlägset sätt. Som i en science fiction-film. För det är väl ingen som på allvar går omkring och är rädd för att en jätteasteroid plötsligt ska utplåna jorden. Det vore lite som att tänka på döden precis hela tiden. Jag vill fånga en drömbild, kanske en synvilla, en inre bild, en fantasi, en väntan, en rädsla, en stämning.


Om konstnären: Nova är uppvuxen i Pershyttan utanför Nora. Har tidigare studerat på Örebro konstskola, Det Jyske Kunstakademi i Aarhus och studerar just nu på Umeå konsthögskola. ”Min konst är ganska konceptuell och jag arbetar huvudsakligen med fotografi och text. Ett återkommande tema är en slags eskapism. Jag fördjupar mig i olika ämnen som handlar om det och inspireras ofta av litteratur och film.”

8 oktober, 2015 - Jan Bernhardtz

"Två städer, två tidsepoker"

Vi visar en svit 70-talsbilder från Örebro och samtida bilder från det Berlin där han numera bor. Det ena har en omisskännlig doft av nostalgi, det andra nutidens spår av ett historiskt förflutet. Jan Bernhardtz närvarar på vernissagen nu på lördag 17 oktober, klockan 11.00. Utställningen pågår till och med 7 november. Varmt välkommen!   1970. Örebro har nyligen fyllt 700 år och satsar framåt. Det gamla Kåksöder har ersatts av modernitetens Krämar-skrapa. Runt om i staden rivs de gamla sekelskifteskvarteren. Som i många andra svenska städer vid den här tiden ser det ett som såren efter bombningar. Men Örebro 1970 är folkhem och en ung man går runt med sin kamera och fångar människorna i staden. Men där skymtar även stadens arkitektoniska kropp, såväl den gamla som den nya. Många tanter blir det, de som hör till den generation som fått försaka för att landet skall kunna ta språnget in i välfärden. 2015. Nyss har Berlin firat att det gått 25 år sedan murens fall. Under den tiden har såren i de centrala delarna efter såväl krigets bombningar som murens ödsliga säkerhetszoner fyllts med samtida påkostad arkitektur. Berlin har blivit ett europeiskt centrum igen. Här går en äldre man runt och fångar den nya tidens Berlin, men ännu hellre vänder han kameran mot spåren av det förflutna. Han hittar det i enklaverna mellan det uträknade och tänkta stadsrummet. Det är de områden, platser och ruiner där tiden tycks stannat eller i alla fall genljuder av ekon från krig och fredens politiska kyla med det delade Tyskland. Här finns suggestiva scener och en aning om ett annat Europa som vi håller på att glömma. Precis som det gamla Örebro, det från 70-talet, som bleknar i den nya tidens Örebro, det som nu med växtvärk snabbt förändras ännu en gång. Den unge och den äldre mannen är en och den samme: örebrofotografen Jan Bernhardtz. Då bodde han i Örebro, idag i Berlin. Hos oss på Black Door Gallery har du nu tillfälle att möta de två bildvärldarna han skildrar. Vi lovar ett spännande möte med gemensam ton trots att ett halvt sekel gått mellan bildsviterna. Vi inbillar oss att du kan höra ett eko någonstans som handlar om tid…

21 november, 2015 - Trinidad Carrillo

"Minnets poesi och magisk realism"

Hennes bildvärld knyter an till den magiska realism som funnits starkast företrädd på hennes födelsekontinent – Latinamerika. Inte minst inom litteraturen. Det magiska elementet i hennes bilder hittar hon dock i sin närmaste omgivning, hos familj och vänner och i en iscensättning av minnen och barndomslandet i Peru. Hon manar fram en sorts psykologisk eter eller väv i sina bilder. Det formar sig till olika relationsmönster som framkallas av den verklighet våra sinnen tar in, minnets fragment och metamorfoser av tid, men även drömmarnas ologiska värld. Bilderna utstrålar en suggestiv förtätning som ofta förstärks av en natur eller vegetation som står väldigt tät och närvarande kring de människor hon fotograferar. Det är betecknande hur nära hon rör sig en sorts ursprunglig natur, en paradisisk värld som inte alltid är ljus utan snarare pockande och famnande på, om inte ett hotfullt, så påträngande sätt. Trinidad Carrillos bildvärld är mångbottnad och associativt flytande. Den rör sig fritt mellan vardagens igenkännbara yta, över minnets sfärer, till en inre mytologisk värld som är nära något ursprungligt och avskalat. Här växer berättelser fram på liv och död som rör det djupt och tidlöst mänskliga. Det kan vara tillstånd av kontemplation, igenkänning, intuitiv gemenskap med ett betydligt större perspektiv än den personliga erfarenheten, eller en rumslig tomhet som sträcker sig ut i det universella.

Trinidad Carrillo är född 1975 i Cuzco, Peru, men kom hit till Sverige som tolvåring. Hon är utbildad vid dåvarande Högskolan för Fotografi och Film i Göteborg, det som nu heter Akademi Valand. Hon är i dag verksam som fotograf i Göteborg där hon bor och lever. Hon återvänder dock så ofta hon kan till Peru där en del av hennes bilder blir till. Hon har haft utställningar i Sverige, Danmark, Frankrike och Peru. Den prisvinnande fotoboken ”Naini and the Sea of Wolves” var också det svenska bidraget till Deutsche Börse Photography Prize”. Ett av hennes senare arbeten är en studie av sovande (!) palestinska män som hungerstrejkade på Järntorget i Göteborg för att få myndigheterna att ändra ett utvisningsbeslut och utställningen ”Död stjärna, Mörk Sjö” med bilder ur serien ”No Date”som visats på flera orter i Sverige. Nyligen kom också hennes senaste fotobok: ”The Name from Mars” ut.

16 januari, 2016 - Linda Maria Thompson

"In Place of Memory"

Utställningens titel kan läsas som ”Istället för minne” och är kopplat till hennes utforskning av hur kollektivt minne tar sitt uttryck i fotografier.

Att vara infödd och invandrare på samma gång (!) måste ge ett alldeles särskilt perspektiv på Sverige, migration och vår kultur. Inte minst med det gångna årets dramatiska utveckling i backspegeln. Linda Maria Thompson närmar sig både sitt och vårt gemensamma svenska kulturarv, våra minnen och platsers betydelse i sin fotografi.


Linda Maria Thompson föddes i Sverige 1978 men växte upp i USA. Efter universitetsstudier i bildjournalistik i Montana återvände hon till Sverige och tog en masterexamen i bildjournalistik vid Mittuniversitet i Sundsvall. Där är hon i dag verksam som lärare och programansvarig vid samma institution. Hon har arbetat som pressfotograf i USA och är verksam vid sidan av sin syssla vid Mittuniversitet som projektfotograf. ”In Place of Memory” är ett slags folkhemsnostalgiskt återvändande till barndomens platser i Ådalen. En plats som historiskt och politiskt spelat en viktig roll i svensk 1900-tals historia.


13 februari, 2016 - Hans Jonsson

"Det går en retrovåg över världen i en tid av digitala bildflöden!"

Örebrobaserade fotografen Hans Jonsson började för några år sedan att just pröva sig fram med Våt-plåts-metoden. Han skaffade en gammal ateljékamera man annars bara ser i gamla filmer där ”kanonfotografer” under sitt svarta skynke förevigar en värld från en annan tid. Som yrkesfotograf med många år i dagspress med världen som arbetsplats, har en återgång till äldre analog teknik blivit ett sätt att ta ett steg tillbaka från den närmast våldsamma förändring branschen genomgått de senaste decennierna.
- Jag har bytt det snabba mot det långsamma, säger han själv. Saknaden efter det riktiga hantverket, det som numera komprimerats i den digitala teknikens svarta box av färdiga processer, fick honom att pröva våt plåt. Tekniken har en egen puls och rytm, ja den engagerar både fotograf och motiv. Det krävs närvaro av samtliga inblandade. Den kemiska processen är inte exakt utan bjuder på överraskningar som ger bildens mediala kraft en extra dimension. Autenticiteten är påtaglig och det fysiska, i ett medium som annars vunnit beundran genom sin genomskinlighet, är märkbart och kraftfullt. Det är ett faktum som även en känd fotograf som Sally Mann utnyttjar och utnyttjat länge med framgång. För oss på Black Door känns det viktigt att ge perspektiv på det fotografiska mediet som är i så snabb förändring. Också med denna typ av ”teknoarkeologi”, inte minst för yngre generationer som så att säga fötts in i den nuvarande digitala hanteringen. Man kunde förövrigt se Hans Jonsson skymta förbi med sin klassiska ateljékamera i ett avsnitt av ”Allt för Sverige” i SVT1 i höstas.


5 mars, 2016 - Mathias Grate

"Bilder mellan bilderna"

En stillsam ömhet inför vardagens ögonblick av tidlöshet – så skulle man kunna karaktärisera Mathias Grates bildvärld. Med början den 5 mars visar Black Door Gallery hans två bildsviter ”Before Silence” och ”Winter Diary”. Mathias Grate bor och är verksam i Stockholm. ”Winter Diary” är en personlig vinterbetraktelse som tillkommit under åren 2012 – 2015. Boken med samma namn utkom i samband med att bildsviten visades vid en utställning på Stockholms Fotoantikvariat i höstas. Den andra bildsviten som tillkommit något tidigare blev även den en fotobok med samma namn: ”Before Silence”. Utställningen på Black Door Gallery är första gången som de två bildserierna visas tillsammans. Tematiskt hänger de också ihop genom Mathias Grates meditativa arbetssätt. Han skapar ömsinta och vackert poetiska stilleben av vardagens stunder med en särskild blick för då det triviala öppnar sig som svindlande magi. Mathias Grate är en stämningarnas bildpoet.


14 april, 2016 - Chatarina Gotby

"Beneath"

"Markens tunna skikt, som hud, täcker det som pågår under. Okontrollerat, reaktioner som ger spår på ytan. Bart och avskalat, bränt, ligger det inre framför oss." Catharina Gotby Människans minnen byggs inte enbart av synintryck. Alla sinnena bidrar till ständigt nya mångdimensionella minnesrum i våra kroppar. Under huden finns våra brokiga och såriga liv som berättelser, sediment eller arkitektur. Våra inre minnesrum bildar en mänsklig geologi som kan översättas i de yttre visuella intrycken vi får av världen. Det är kanske själva kärnan i Catharina Gotbys bildvärld.


Cathrina Gotby är bosatt i Stockholm där hon arbetar som fotograf med egendrivna projekt. Hon är även verksam som radioproducent, filmare och skribent. Hon har gett ut fyra böcker som sinsemellan är olika till utgångspunkten men som alla handlar om mänskliga upplevelser och existentiella frågeställningar. ­- I mina arbeten fotograferar jag det vi inte ser, inre upplevelser. Jag är (möjligen) vägvisaren till den världen, säger hon själv. Hennes bildvärld handlar, inte minst i den aktuella utställningen ”Beneath”, om mänsklig erfarenhet översatt till landskap och geologi. Jordytan är en hud under vilket både biologiska och geologiska processer fortgår. På samma sätt kan människan symboliseras. Under vår hud pågår både biologiska och mentala processer. Catharina Gotby transponerar våra inre mentala till naturens olika yttringar. Ett avskalat träd, ett landskap eller ett rämnat sediment kan beskriva såväl händelser som känslor som ytterst bottnar i oss själva. I den aktuella utställningen är det framförallt Islands unga geologi som blir porträtterad men i symbolisk form även våra egna erfarenheter, både de personliga som om en värld som befinner sig i ett oroligt tillstånd av konflikt, motsättningar och förändring.


14 maj, 2016 - Per-Olof Stoltz

"Anne-Marie's Herbarium"

Tänk dig att du bland all bråten i en second hand affär upptäcker ekot av en blommande sommaräng från 1930-talet. Det var vad som hände fotografen Per-Olof Stoltz. Där och då började berättelsen ”Herbarium” att växa fram i konturerna av ett enskilt människoöde. 

En grundläggande kunskap i botanik är inget som hör till dagens allmänbildning, men än finns det äldre generationer som är välbekanta med vår flora. Kanske gick gränsen för detta inslag i landets skolor med 40-talsgenerationerna – att skapa herbarier och tillägna sig botanisk kunskap genom det. Vem har inte en mor eller mormor som kan rabbla sommarängens alla blommor!? På Per-Olof Stoltz second hand-fynd stod det: ”Anne-Marie Petersson, Alafors No 1”. Där på plats öppnade han en tidskapsel av omsorgsfullt pressade växter monterade på pappsidor och benämnda på etiketter med snirklig stil. Men det var aningen om en förgången färgprakt i dessa torra bruna växtdelar som fick fotografen i honom att vilja återkalla de färger växterna en gång burit. På ett annat plan blev det även en hyllning till det människoöde som fanns bakom herbariet. Vem minns oss när vi en gång är borta? Vägen dit gick över experiment med digital teknik för att få fram det forna utseendet. Resultatet är bilder som glöder av färger och former, strukturer och mönster. Genren är gammal inom fotografin och vi kommer kanske lite till mans att tänka på den tyske fotografen Karl Blossfeldt och hans fotografiska kataloger över växternas fascinerande formvärld. Men de var i svartvitt. Per-Olof Stoltz tar oss ända fram till kanten av den explosivt blommande sommarängen. Per-Olof Stoltz kommer att närvara vid vernissagen.


4 juni, 2016 - Sten Lundberg

"ATT RISKERA ALLT - Feminism i Kurdistan"

”Dina läppar var röda och du bar en svart skinnjacka. En vacker sjal täckte ditt huvud, blommande som den långa sommaren som snart skulle komma. Du fick det infallande ljuset i ansiktet. Framför dig var ett bord dukat med servetter som solfjädrar. På väggen bakom dig fanns en bild från en stad för mycket länge sedan. Där satt du, Shaymaa Jalal från Kurdistan, i en soffa av gyllene siden och tittade drömmande ut genom fönstret. Det var så det började. Med ett fotografi som jag hade tagit i en gammal svensk herrgård utanför Örebro. Vem var du, Shaymaa från Kurdistan? Och vem var du, Kurdistan?” Så börjar Sten Lundbergs bok "ATT RISKERA ALLT – Feminism i Kurdistan" som är resultatet av flera resor till södra Kurdistan, norra Irak under 2014-2015. Det är en aktuell bok om kampen för självständighet; kvinnors självständighet, Kurdistans självständighet och flyktingars utsatthet och vanmakt. Den kan även läsas som en upptäcktsresa genom vår tid, eller som en roadtrip från södra Kurdistan, norra Irak. Eller kort och gott hur det är att vara människa någon annanstans. Boken släpps på Black Door Gallery tillsammans med en fotoutställning.


10 juni, 2016 - Wahman & Lundgren

Fyra bilder - en människa

Åren som går sätter biologiska spår som ändrar vårt yttre. Men under ytan är vi samma person med samma dna. Kan siffran som avslöjar hur länge vi levt manipuleras? Kan vi se yngre ut? Bli äldre i ett trollslag? Projektet Hon/Han/Hen transformerar en och samma människa och visar individens uttryck i fyra olika skepnader, som: ung man, ung kvinna, gammal man, gammal kvinna.


Projektets syfte är att visa att alla ska ges utrymme att vara sig själva. I dagens samhälle bemöts vi ofta utifrån både kön och ålder. Bilderna visar hur människans mask utåt kan få omgivningen att tänka och bemöta en och samma individ helt olika. Utseendet kan manipuleras till ytterligheter medan människan bakom är en och samma – en transformation genom livets faser och bortom kön.


Genomförande
Under två års tid har olika människor genom makeup, hår och kläder förvandlats framför kameran. En intressant reflektion och påtaglig aspekt var hur individen själv faktiskt påverkades av sitt eget nya, okända, yttre uttryck. Många klev in i olika roller som de själva associerade med sitt pågående uttryck: En ung kvinna som stylats till gammal man får plötsligt stel gång, grov röst och suckar omedvetet. En äldre man som visar den unga kvinnans ansikte slänger med det långa håret och får en ungdomligare hållning. Ålder och kön påverkar omgivningens bemötande och skiftar utifrån vem vi tror att vi möter. Vi kan lura ögat men vi är alla den vi väljer att vara – innerst inne. Han/Hon/Hen får betraktaren att se bortom masken och inse att vi luras att tycka av den yta vi möter.


Carina & Magnus
Carina Lundgren, född 1972, hår-, smink- och klädstyling. Jobbar som stylist med inriktning mot foto, film & scen. Magnus Wahman, född 1973, fotograf som delar tiden mellan uppdragsfotografering & egna projekt, såväl konstnärliga som dokumentära


22 augusti, 2016 - Per Englund

Paranormalorama Örebro

Black Door Gallery har bjudit in fotografen Per Englund till Örebro för att med sitt personliga, surrealistiska och humoristiska fotograferingssätt skildra Örebro. Under 5 dagar i augusti (22-26 augusti) arbetar Per Englund med Paranormalorama Örebro - fotograferar, redigerar, layoutar, trycker boken med samma namn samt tar fram utställningsbilder. Englund har slagit samman orden paranormal och panorama till Paranormalorama och genom att felaktigt använda mobilkamerans inbyggda teknik skapar han bilder som trotsar såväl förnuftet som gravitationens lagar. Kroppar slits sönder och sätts hastigt ihop igen. Bilar, tåg och byggnader hackas upp, tänjs ut och pressas samman till nya former. Hela städer smälts ner och uppstår igen i boken och utställningen


2 september, 2016 - Johan Bergmark

Mästare på porträtt

En bra egenskap hos en fotograf är att kunna ta människor. Att kunna avväpna och normalisera den stund när exempelvis ett porträtt skall tas. Johan Bergmark är en mästare på att kunna ta folk oavsett om det är en person ur folkdjupet med ovana vid att avbildas eller världsstjärnan som regelmässigt, men ofta motvilligt, poserar för världspressens kameror. Johan Bergmark är en av de allra bästa när han får okända människor att känna sig sedda och världsstjärnan att faktiskt låta sig ses med sitt ”privata” ansikte. Kanske är det hans glatt avväpnande sätt, hans ”galna” infall eller snabba förmåga att koppla ihop den rumsliga miljö där han befinner sig med något hos personen som står framför honom. Nu gästar oss Johan Bergmark igen under Live at Heart. Förra gången på Black Door Gallery var det musikens stjärnor han porträtterat – den här gången de som vanligtvis befinner sig på hans sida av situationen: regissörerna. Skälet är förstås att Live at Heart valt att vidareutveckla den gren där musiken och filmen samspelar på Bio Roxy. Johan Bergmark ställer ut porträtt av kända och okända regissörer från alla världsdelar. Vilka är människorna bakom filmerna vi ser? Vilka är det som sällan syns i ljuset, men som ändå är skulptören till det vi får ser på duken? Om skådespelarna är leran så är regissören den som formar dem. Här har Johan Bergmark fotograferat regissörer på sitt eget karaktäristiska sätt. Bilderna är tagna mellan 1994 och 2015.

”Jag plåtar hellre en regissör, eller manusförfattare före en känd skådespelare. De är mer nakna. De har inga masker som de drar fram. Det är lättare att skala av allt och försöka få ner dem till någon form av nollpunkt. Dessutom tar de regi väldigt bra. Förmodligen för att de själva vet hur jävliga de varit mot sina skådisar ibland. Nu är det deras tur…”

På väggarna hänger bland annat: Quentin Tarantion, David Lynch, Anna Odell, Malik Benjelloul, David Cronenberg, Bröderna Coen, Marie Lousie Ekman, Luc Besson, Claire Denís, Peter Greenaway, Cortney Hunt, Norman Mailer, Pernilla August, Mikael Marcimain, Giada Cologrande, Xavier Dolan, Lukas Moodysson, Anton Corbijn, Wes Anderson, Whit Stillman, Josef Fares, Gus Van Sant, Mel Brooks, Tomas Alfredson, Peter Fonda, Daniel Espinosa, Sara Broos, Mike Leigh, Lisa Ohlin, Miranda July, Terry Gilliam, Wong Kar Wai, Aki Kaurismäki & Stefan Jarl m fl

1 oktober, 2016 - Annika Holmér

A Story About Life

Ibland tycks det där vardagliga som vi slentrianmässigt registrerar just som ”det vanliga”, öppna sig ett slags glapp. Verkligheten osäkras och vi svajar i upplevelsen: på riktigt eller fiktion…? Annika Holmé iscensätter just de öppningarna i sin senaste fotografi. Så här beskriver hon själv sitt arbete: ”A Story About Life” är en lek med våra förväntningar på fotografi. Jag intresserar mig för när det iscensatta fotografiet hamnar i glappet till det dokumentära, när betraktaren inte vet om det är fiktion eller verklighet. Min inspiration är vardagliga händelser och situationer ur dagens samhälle. Projektet rör sig i området kring vardag och förhållandet till vår samtid. Man kan säga att det är små noteringar av samtiden men också känslan av dem.


Jag intresserar mig för känslan mellan nutid, dåtid och åldrande i förhållande till vår samtid och vill utforska våra förväntningar på bilden, jagets och verklighetens gränser. Dessa bilder är aldrig visade och är fotograferade 2014-2015.” På övervåningen visar Annika Holmér bilder ur ett tidigare arbete: Dreams of Nature. I den bildsviten arbetade hon med våra klichéer av naturen, men som är ett verk som även handlar om att tänja fotografins gränser och pröva hur nära skulptur mediet kan ligga. Resultatet är en konstnärlig gestaltning som även innehåller mycket humor.

29 oktober, 2016 - Jerker Andersson

PHONE DIARY

Denna ständiga närvaro av mobilkameror i vår samtid – lakar det ur vår känsla för det verkliga, eller fördjupar det vår bild av omvärlden? Fotografen Jerker Anderssons bildprojekt ”Phone Diary” betonar det senare alternativet. Ett bildsvar som du kan se på Black Door Gallery den kommande utställningsperioden. Vernissage nu på lördag 29 oktober. Som fotograf står Jerker Andersson på tre ben: Uppdrags- och reportagefotograf samt som fotobaserad konstnär. Egentligen kanske alla tre benen på ett sätt kommer till användning i hans bild- och bokprojekt ”Phone Diary”. Varje fotodagbok som kommer ut i bokform omfattar ett års fotograferande med mobilen. Förutom utställningen som vi visar nu på Black Door Gallery har han givit ut böckerna Phone diary XIII, Phone diary XIV och Phone diary XV. Så här beskriver han själv hur han ser på vad som kommer ut av projektet och vad den här typen av fotograferande betyder i ett socialt spektrum: ”Vi lever numera med ett enormt flöde av bilder som vi ofta betraktar på skärm. Allt fler människor använder sina mobiltelefoner för fotografi och det är idag världens vanligaste kameratyp. Det skapar fantastiska kulturella, sociala och demokratiska möjligheter. I utställningen Phone diary undersöker jag, via mobiltelefonen, möjligheten att se mig omkring i tillvaron.” Arbetet genomförs med stöd av Konstnärsnämnden.

12 november, 2016 - Anders Alm

Solitary road

Kärleken till ett gammalt fotografi av den legendariske Kirunafotografen Borg Mesch öppnade vägen för detta projekt. Solitary road är fotografen Anders Alms och författaren Ella Jonssons egna namn på den väg som finns i väglöst land, norr om Torneträsk i Kiruna kommun. Längs Talmavägen som den heter i verkligheten möts tre kulturer och språk, den svenska, samiska och den tornedalska.

Mystiken och metaforerna kring vägen i väglöst land – utan kopplingar till det övriga vägnätet – har tätnat under projektets gång till något större och djupare än vad Alm & Jonsson först anade. De ville gå till botten med det hela ur en konstnärlig och litterär synvinkel. Vägen är den röda tråden som leder oss tillbaka i historien och framåt i tiden, men också med paus i ett påtagligt nu. Människorna längs vägen är dess historia, nutid och framtid, vilket förmedlas genom fotografier, film, intervjuer, insamlade dokument av både visuell och litterär karaktär. Anders Alm är en erfaren frilansfotograf med många egna projekt/dokumentationer bakom sig. Boken Inside, om ett år med Luleå Hockey och Den barnlösa byn, om byn Vettasjärvi är resultat av två projekt. Den barnlösa byn blev nominerad till Bästa fotobok av Svenska Fotografers Förbund 1996. Anders har också erhållit ett flertal stipendier: Författarfondens 5-åriga arbetsstipendium, Nordiska Museets diplom för förtjänstfullt dokumentärfotografi, Borg Meschstipendiet och nu senast Sune Jonsson-stipendiet. Ella Jonsson är skribent och författare med rötterna i Överkalix och Luleå. Ursprunget och platsen, det norrbottniska, är viktigt i hennes författarskap. I Ellas första roman, Aftonrodnad vacker natt, blottläggs existentiella funderingar kopplat till platsens betydelse för vår identitet och vilka roller vi människor spelar. Ella är publicerad i antologin Mera Kackel och har även gett ut en barnbok på Överkalixmålet, Leir di Överkölismale - ett bidrag för att rädda det döende modersmålet. Just nu arbetar Ella på sin andra roman, hon anlitas som skribent i en rad uppdrag och skriver krönikor regelbundet.

25 februari, 2017 - Mishka Henner

Conunter intelligence

Mishka Henner, född 1976, utforskar, blottlägger och avslöjar människans förhållande till jorden och till varandra med internet, gatubilder och Googles kartfunktion som sina verktyg. Utställningen pågår på Örebro konsthall 25 februari - 2 april I samarbete med Black Door Gallery.