Start

Öppettider: Tors - Fre 16-19, Lör 11-15

Besöksadress: Järntorgsgatan 9, Örebro

Vernissage 6 juni, öppet 11-13 juni och 23-25 juli

Martina Holmberg - Mayfly

Martina först ut och sist in

Först av alla dem som gästat oss genom åren med utställningar på Black Door Gallery var Martina Holmberg med den finstämda bildsviten ”Fade to Black”. Nu öppnar vi galleriets sista utställning någonsin på Järntorgsgatan 9 med hennes nya fotografiska serie ur boken ”Mayfly”. Vernissage på lördag 6 juni och det innebär Sverigepremiär för ”Mayfly”. Det gör oss mycket stolta!


Fade to Black” gjordes med den felaktigt tillverkade polaroid-film som numera blivit en egen genre inom fotografin. Martinas bilder hade en väldigt vacker poetisk aura, drömsk och som gjord för att gå in i med egna tolkningar, minnen och hågkomster.

I ”Mayfly”, som kom ut i bokform tidigare i år, arbetar hon vidare med Fade to Black-filmen men även med annan polaroidfilm samt utgången och överexponerad film. Hennes provokationer med den kemiska processen blir det medium ur vilken den särskilda poetiska tonen växer fram i hennes bildvärld. Den är drömsk, lite på avstånd som minnen från barndomen kan vara: bilder som skevar, bländar oss med skarpa flash backs av sol och ljuskatter, eller en grynig sömnighet som när tiden lägger sin långa arm mellan händelsen och dess känslobild i minnet.

Vi behöver förstås inte uppmana er som gillade hennes första utställning att komma och titta, men ni som inte såg den: missa inte denna! Den är nästan smärtsamt vacker och genomsyrad av ett vemod som även vi i galleriet känner av en speciell orsak: det här är sista föreställningen för oss.


Vi slutar alltså och stänger galleriet med flaggan dubbelt i topp med start på Nationaldagen. Den här avskedsutställningen pågår två veckor därefter på följande sätt: 11-13/6 och 23-25/7. Det är möjligt att vi kommer att ha enstaka dagar öppet däremellan. Höll ögonen på hemsidan i sommar.

Den pågående pandemin är inte orsaken till beslutet att lägga ned, det beslutet tog vi redan i december. Vi har kämpat i tio år till hösten för att hålla igång verksamheten, men en envis ekonomisk motvind, minskade kommunala bidrag och ett avtagande publikintresse, gör det svårt att orka. Att driva ett galleri av den här typen innebär uteslutande ideellt arbete hela vägen, och vi har framhärdat - trots att vi ofta betalat ur egen ficka för att kunna hålla öppet – men till slut har energin ebbat ut. Vi ger dock upp med stolt hjärta: vi har hela vägen lyckats hålla en hög nivå och visat örebroare och tillresta att vi varit ett av landets intressantare fotogallerier och klarat fullt ut det vi föresatte oss när vi öppnade det.


Tack för ert stöd ni som kom! Det sägs att människan aldrig tagit så många bilder som idag och att intresset för fotografi är stort. Vårt intresse är nog på ett annat sätt – en kärlek till det fotografiska mediet som inte riktigt är det samma som idag flödar i sociala medier. Nu får någon annan ta upp stafettpinnen.


Tack för oss! Lev väl!

Vännerna på BlackDoor

Tidigare utställningar 2020

14 mars - 30 maj

Johannes Frandsen - Touch me

Touch me är en personlig skildring om subkultur, identitet och sökande vid Sveriges dansbandsbanor. Till dansbanorna kommer varje människa med sina erfarenheter, sin sinnesstämning och sin dansstil. På golvet smälts allt samman till en enhet där kroppsspråket talar och man rör sig på samma sätt, med utrymme för personliga variationer. Som subkultur kan dansbandsvärlden studeras ur flera perspektiv. Musiken i sig kan beskrivas. Ritualen att gå ut och dansa och relationerna mellan människor likaså. Men i stunden, för den som deltar, handlar det om några av de mest intensiva och grundläggande mänskliga behoven. Romantik. Beröring. Att vara tillsammans och dela en upplevelse.

I Touch me har dansbandsvärldens gemenskap blivit sitt eget tillstånd, bortom tid och rum. Det är den mellanmänskliga laddningen som är skildringens kärna. Det finns en kontrast mellan tillvaron på dansgolvet och utanför. Utanför kan man se reservation, tillbakadragenhet och självmedvetenhet. I dansen löses dessa tillstånd upp i närhet, ömhet och innerlighet. Det är den spänningen och det skiftet av tillstånd som drev mig att återvända år efter år.

 

Touch me släpptes i bokform hösten 2018 på tyska förlaget Kerber Verlag samt svenska förlaget Ark Förlag.

 

Om mig

Min konstnärliga verksamhet präglas av ett etnografiskt förhållningssätt där fotografi handlar om identifikation och relation. Det är i mötet med en människa eller gruppering som jag först hittar en närvaro i min kreativitet och där fotografi som konstnärligt uttryck passar mig bra. Viktiga ämnen är mänskliga interaktioner och människans påverkan på sin miljö.

Hur påverkas en människa när dess fysiska miljö och omgivning är i en ständig snabb förändring? Den frågan ligger till grunden till ett fotoprojekt jag ägnat de senaste tre åren till. Jag jobbar just nu på att avsluta del två och planerar sista delen i en boktrilogi av ett fotografiskt projekt om kontrasten och spänningen mellan det gamla och det nya Kina i en av världens mest föränderliga städer, Beijing. Vem har makten och hur makten utövas i städernas offentliga utrymme är en känslig fråga i Kina. Första boken i trilogin, Year of the Dragon, publicerades 2017 på Ark Förlag.

 

www.johannesfrandsen.com

info@johannesfrandsen.com

15 februari - 29 februari

Stefan Bladh - Hidden Kingdom

Hidden Kingdom är en resa genom inre och yttre scenarier som uppstått ur ett personligt sökande där jag under 2006-2016 rest intensivt runt om i Europa. Dessa resor var för mig en slags meditation - ett sätt att komma bort från det vardagliga och förutsägbara.

De geografiska platserna var i sig själv aldrig viktigast, jag ville istället drivas av instinkt, försöka vara öppen för situationer som dem var och inte tänka för mycket. Det blev på många sätt ett sökande efter att se och uppleva men också ett försök att komma närmare mig själv.

Jag ser dessa bilder som imaginära filmscener där varje bild står för sig själv - som en ingång, en mitt eller ett slut. En undersökning av ett tillstånd där titeln står som en metafor för mänsklig längtan - ett sökande efter något större som ska träda fram.

Jag är inte säker på vad som händer eller varför jag tar vissa bilder och det är en del av min metod. Det är mer en reaktion jag är intresserad av. En reaktion på vad jag ser och känner. På dessa resor har jag ofta funnit mig själv i situationer utan varken början eller slut. Snarare har jag befunnit mig i mitten av något.


"Travel is useful, it exercises the imagination. All the rest is disappointment and fatigue. Our journey is entirely imaginary. That is its strength. It goes from life to death. People, animals, cities, things, all are imagined. It’s a novel, just a fictitious narrative. Littré says so, and he’s never wrong. And besides, in the first place, anyone can do as much. You just have to close your eyes. It’s on the other side of life."

Louis-Ferdinand Celine
Journey to the End of the Night


Om mitt arbete
Mitt arbete är på många nivåer en utforskning av det mänskliga tillståndet - för mig handlar fotografi om ett introspektivt sökande som drivs av intuition, lust och instinkt. På senare år har jag låtit ramverket förändras från att ha varit mer begränsade till specifika ämnen till att bli mer handla om ett sökande efter ett eget poetiskt språk. Återkommande teman är sinnet, medvetandet och oförmågan i vår existens. Jag är inte säker på vad som händer och varför jag tar vissa bilder men det har blivit min metod. Det är mer en reaktion jag är intresserad av. En reaktion på vad jag ser och känner. Att hitta mig själv mitt i något.

År 2010 släppte jag min första monografi - The Family (2002-2009). Ett dokumentärt projekt, bok- och utställning om en turkisk nomadfamilj som jag följde under nästan nio år. Bilderna handlar till stor del om det utanförskap man ställs inför som fattig men främst om förmågan att relatera till sin fattigdom och trots den inte bli ett offer för omständigheterna. Ett projekt som fick mycket uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt och som även ställdes ut på Black Door Gallery 2012.


Boken Hidden Kingdom släpptes 2017 på tyska förlaget Kerber Verlag samt svenska Nouvel Publishing och har bland annat blivit nominerad till svenska fotobokspriset 2018.

Website
www.stefanbladh.com

E-mail
stefanbladh@gmail.com

18 januari - 1 februari

Åke Ericson - Bortom Afganistan

År 2015 sökte närmare 36 000 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, drygt 25 000 var afghanska medborgare.

"Alla kan göra något, bli kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn, skänka pengar till kläder och mat", sa statsminister Stefan Löfven i ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm på hösten det året. Många följde hans uppmaning. Men strax svängde både flyktingpolitiken och attityden till de unga asylsökande.

De ensamkommande påstods ljuga om sin ålder, deras asylprocesser drog ut på tiden, det blev svårare för dem att få uppehållstillstånd. Kollektiva massutvisningar började genomföras, oro, ovisshet och psykisk ohälsa spreds och självmordsfrekvensen i gruppen nådde en nivå utan globalt motstycke.

Åke Ericson har skildrat situationen.
Han följde den 58 dygn långa sittstrejken i Stockholm hösten 2017, han har besökt Migrationsverkets förvar där tonåringar sitter inspärrade i månader och han har varit i tältstäderna i Paris dit många flyr från Sverige när det gett upp hoppet om en framtid här och inte tänker låta sig tvångsutvisas.

Arbetet har resulterat i den här utställningen och boken Beyond Afghanistan – the Struggle of the Refugees.

Delar av materialet har tidigare publicerats i Expressen samt i tidskriften Tiden och är gjort i samarbete med journalisten och författaren Thord Eriksson, som har skrivit boken Dom som stod kvar om de ensamkommande och betydelsen av det frivilliga engagemanget för dem.


I anslutning till utställningen, torsdagen den 30 januari kl. 17.30, arrangeras ett samtal med Thord Eriksson som har skrivit boken Dom som stod kvar (Natur & Kultur, 2019) om de ensamkommande och betydelsen av de svenskar som engagerar sig för dem, ordnar tak över huvudet och ingjuter hopp i en tillvaro som blir allt mer desperat i skuggan av en hårdnad migrationspolitik. Förfärande ofta med självmord som den sista utvägen.

Tidigare utställningar 2019

30 november - 14 december

Krister Hägglund - LUX 

”Ett Päron till farsa firar jul” är en komisk filmklassiker som skildrar när julkänslan löper amok. Som vi alla sett finns den påtagligt även i verkligheten. Filmen synliggjorde ett märkligt fenomen: världen är full av Päron till farsor som försöker övertrumfa varandra i denna elektrifierade känsla och som i eskalerande skala inträffar vartenda år när julen närmar sig.
Ja, snart är det jul och vad passar väl bättre än att avsluta höstens utställningsprogram på Black Door Galleri med Krister Hägglunds i tiden pågående bildsvit ”Lux”. Den handlar just om det där med jul och excesser i illuminerade arrangemang på hus och i trädgårdar när året är som mörkast och effekterna blir galet tydliga.
Utställningen kan du se hos oss 30/11 till 14/12, men håll även ögonen på exklusivt extra öppethållande under julhelgen.
Krister Hägglund är nog en typiskt kärv norrlänning med varm blick som under lång tid trängt på djupet med denna smått bisarra företeelse som grasserar världen runt i juletid – långt innan förresten.
Han har, efter att ha fotograferat fenomenet ganska länge, försökt avsluta sin dokumentation av alla galna och kreativa lösningar på extra allt i ljus och skyltarrangemang, men ständigt återfallit när nästa ”Päron” överträffat sin granne, eller när den mer pliktskyldiga kommunala insatsen inte bara blir pinsam utan tragisk.
Krister Hägglunds bilder är just oerhört humoristiska och ibland svårsmält melankoliska. Hans särskilda öga för fenomenets estetiska vilsenhet eller vildhet, förhöjer njutningen av varje enskilt motiv han fångat med sin kamera. Ingenting är arrangerat utan hämtat ur människlig verklighet i vad man skulle kunna kalla en pågående galenskap - eller om det nu är en särskilt lysande gren på människans kulturella träd. Det hänger i alla fall en och annan färgglad ljusslinga med tillhörande ikoniskt figurgalleri i den …
Varmt Välkomna!
Vännerna på Black Door

2-16 november

Jean Hermansson - Himlens mörkrum

Alla människor är vackra när de arbetar, menade fotografen och filmaren Jean Hermanson. Respektfullt fotograferade han arbetare, främst på de svenska verkstads- och industrigolven, och bilderna skulle senare blir en del av vårt moderna kulturarv och Jean själv ansedd som vår främsta arbetarfotograf.

 

Nils Petter Löfstedt var under flera år Jeans fotoassistent och trots ålderskillnaden kom de varandra mycket nära. Nils Petter dokumenterar mörkrumsarbetet, och i deras samtal berättar Jean om sitt stora misstag, att han inte tog reda på namnen på de han fotograferade.

 

Jean dör i augusti 2012. Efter sig lämnar han flera oavslutade projekt, ett arkiv som sträcker sig från 1960-talet fram tills idag, och hundratusentals negativ och papperskopior från 40 års mörkrumsarbete med motiv från hela världen. Ett arkiv där det mesta varit helt dolt för omvärlden.



I galleriet visar vi inledningen av filmen Himlens mörkrum (guldbaggenominerad) samt ett urval bilder som Nils Petter Löfstedt tagit fram. 

(utställningen pågår mellan 2-16/11)

5 - 19 oktober

Malin Griffiths - Skrymslen

Varje människa behöver ett utrymme, en inre eller yttre plats som skyddar från världen utanför.


Projektet Nooks (Skrymslen) kom till som en reaktion på vetskapen om att många barn och unga idag har allt sämre kontakt och relation till naturen och det naturliga än för bara ett par decennier sedan. De sårbara tonåren formas av virtuella världar och massflöden där identiteter konstrueras och exponeras kring
vem man vill vara, mer än den man verkligen är.
Bildserien består av porträtt av barn och unga – människor som rör sig i vatten och vild växtlighet. Deras ansikten är målade röda för att symbolisera omvandling. Porträtten står i kontrast till bilder av arrangerade blommor från slottsträdgårdar och botaniska trädgårdar.


I min konstnärliga praktik arbetar jag med fotografi och installation. Ett utforskande kring ämnen som tid och identitet, ofta mellan förälder och barn.
Naturen är ett verktyg i gestaltandet av psykologiska landskap. Yttre och inre platser som bär på oändliga roller.


Malin på instagram

Malins webbsida


Välkomna! 

7 - 21 september

Annica Berglund ställer ut på Black Door Gallery

Jag är intresserad av gränsområden i och mellan dröm-fantasi-verklighet… av olika slags mellanvärldar. Jag fascineras av hur olika verkligheter hör ihop, hålls isär och förbinder sig med varandra. Både mellan människor och inom människan. Av den betydelse minnen/ting/företeelser/tid och platser har. Av tillstånd, stämningar och möten i och mellan våra världar. Och av bilderna för det.
De senaste åren har jag huvudsakligen arbetat fotobaserat och ofta med kombinationen foto/grafik (fotopolymer). Periodvis arbetar jag även med skulptur och installationer. Parallellt med min konstnärliga praktik arbetar jag med samtalsbehandling i psykiatrin. (kopierat från Liljevalsh hemsida)


Hemsida: https://annicaberglundkarl.wixsite.com/mysite 

Arbete pågår med hemsidan

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.

Acceptera